ångestfylld.
det blir liksom svårare och svårare att sova nu. även om ögonlocken är tunga som bly beter de sig som magnetiska poler. plus mot plus och minus mot minus. hur hårt jag än blundar tycks jag alltid ligga kallsvettandes i lakanen stirrandes upp i taket. jag blundar ena stunden och nästa är de plötsligt vidöppna. tankarna snurrar runt i huvudet. och varje minut som passerar är en minut som jag aldrig får tillbaka. ettusennittiofem dagar har passerat alldeles för fort. tre år i gymnasiet och nu är det slut. på fredag tar det slut. då tar vi studenten och alla går skilda vägar. några för att aldrig mötas igen och andra... ja, vem vet vad framtiden kommer med?
Skrivet av: Namn: _____________________ Kom ihåg mig?
En öppen åsikt: Låter inte riktigt som en Happy Pancake...