torsdag.
nervositeten som slår in när jag ska repa i band för första gången på två år. denna låt har gått på repeat i hörlurarna hela veckan och jag hoppas innerligt att jag lyssnat fram rätt ackord. repet börjar först klockan nio, men redan nu kallsvettas jag som en tinande julskinka.
jobbsökande och nya bekantskaper.
vi söker jobb varje dag och snålar med de sista slantarna. lär känna nya människor och dricker öl som jag aldrig gjort förr. klockan fem ska jag infinna mig på en restaurang där jag lämnat in cv. de bad mig återkomma om en vecka gått utan svar och det har det nu gjort. på onsdag, tror jag att vi ska hem till tomas universitetskompis scott och äta middag och under den kommande helgen så blir det nog dans dans och dans. förhoppningsvis så ska också ben och dan, två musikstudenter, fixa en replokal någon dag i framtiden så att de får bevittna min musikaliska sida och bestämma om jag skulle passa i deras singer songwriter- /indieband.
håller alla tummar å stortår jag har!
klappat och klart.
nu är det klart! tidigt imorgon bitti lämnar vi burgess hill och beger oss till brighton för att betala priset för sex månaders hyra, deposition och övriga avgifter och hämta nycklar till vårat nya hem. en two bedroom flat, likamed varsinna sovrum, stort vardagsrum, tvättmaskin, kyl och frys i köket och ett badkar. alltså, en massa plats för vänner och familj att komma på besök!
vi har ännu inga bilder på lägenheten och imorgon kommer innebära mycket bärande, införskaffande av möbler och spring fram och tillbaka, men så snart vi har settlat in så kommer bilder upp här på bloggen.
fel. fel. fel.
gråter och gråter lite till. allt har inte gått som planerat, men vi kämpar på.
saknar och saknar lite till. jag saknar omfamningar och tryggheten hemma.
dricker och dricker lite till. alkohol, för ikväll ska vi ut.
afternoon tea.
återigen befinner vi oss på caféet med gratis wifi och är extremt självupptagna ladies. vi missade dock vår lägenhetsvisning idag då mitt mobilnummer tydligen inte gick att ringa till, men utan några större problem fick vi en visning imorgon em istället! så under dagen har vi kikat lite i butiker, fixat mobilabonnemang och sökt lite småjobb och allting börjar falla på plats!
tänkte meddela emil att jag saknar honom, jättemycket.
minus tjugo plus tjugo.
jag befinner mig i marocko för tillfället. det är tjugo grader varmt här vid kusten, raka motsatsen till där hemma.
21:31
jag är nitton år och åtta månader men är fortfarande lika skör som vid första stund jag öppnade mina ögon.
så jag blundar.
höst
kameran dammades av och fotograferade lite höstlöv härom veckan i sällskap av caroline. annars har jag varit väldigt fåordig på denna blogg den senaste tiden. tänkte kanske börja snart igen, då jag har tid mellan alla arbetspass så att säga. för jobb har jag fått nu, som personlig assistent. två böcker har plöjts igenom under restiden mellan hem och jobb, som ligger på andra sidan huvudstaden. för mycket fest, för lite ansvar och vuxentänk. jag borde ta mig i kragen och börja om från början.
för det är lite så jag känner med hösten. löven lämnar träden nakna och marken fryser till lite smått. hösten rensar bort alla tecken på sommar och den värme som funnits då. så som endast hösten ska vara.
då tänker jag göra detsamma. rensa bort allt gammalt som legat och grott under året. gamla förruttnade minnen som jag helst av allt vill ska försvinna från näthinnan. trasor jag kallar kläder som borde funnit sig i sopsäcken för länge sedan. och kilon som duplicerat sig under de dagar då jag slutat tänka på vad som passerar läpparna.
hösten rensar och här ska dess exempel följas. ska rensa. ska läka. sen leva.
en helt och hållet fantastiskt underbar morgon.
vaknar vid lunch efter en natt ute, då man egentligen borde sovit gott i sängen hemma. känner efter och bestämmer mig för att röra mig mot badrummet och lätta på trycket. för vinglig för att böja mig ner och plocka upp någonting ifrån golvet att ta på mig och i tron om att ingen är hemma en måndags förmiddag öppnar jag dörren och går i riktning mot badrummet i underkläder. halvvägs ut i hallen ser jag rörelser innanför badrummsdörren och innan jag hinner vända mig om och gå tillbaka till mitt rum kommer en asiatisk man på 1,40cm ut med städredskap i händerna och ber om ursäkt med en väldigt osäker röst och stirrandes i golvet. han säger att jag får låna badrummet om jag vill. chockad och utskämd vänder jag på klacken och går raskt tillbaka till mitt rum, virar morgonrocken runt mig och går till toaletten på nedervåningen. sjuhelvetes vilken bra start på denna nya fantastiska vecka...
i pluggdjungelns utkant.
naturgodis, chips, freeway orange och sitter på mitt rum och skriver
mitt allra sista prov i gymnasiet. nu börjar det kännas på riktigt.
sista veckan.
studiemotivationen ligger på minus för tillfället.
ångestfylld.
det blir liksom svårare och svårare att sova nu. även om ögonlocken är tunga som bly beter de sig som magnetiska poler. plus mot plus och minus mot minus. hur hårt jag än blundar tycks jag alltid ligga kallsvettandes i lakanen stirrandes upp i taket. jag blundar ena stunden och nästa är de plötsligt vidöppna. tankarna snurrar runt i huvudet. och varje minut som passerar är en minut som jag aldrig får tillbaka. ettusennittiofem dagar har passerat alldeles för fort. tre år i gymnasiet och nu är det slut. på fredag tar det slut. då tar vi studenten och alla går skilda vägar. några för att aldrig mötas igen och andra... ja, vem vet vad framtiden kommer med?
the weepies.
yesterday when you were young
everything you needed done
was done for you
now you do it on your own
but youfind you're all alone
what can you do?
you and me walk on, walk on, walk on
because you can't go back now
everything you needed done
was done for you
now you do it on your own
but youfind you're all alone
what can you do?
you and me walk on, walk on, walk on
because you can't go back now
söndagsångest.
råkade ha sönder en spegel.
hej sju års olycka!
hej sju års olycka!
en annan dag.
varför ska det vara så svårt att släppa taget?